|
|
|
|
Förnyande av Lv 180 Rävsundsbron och Hessundsbron, projektets MÅNADSBREV |
februari 2024 |
|
|
|
|
|
Projektchefens hälsning
Året går redan mot sin tredje månad, och att dagarna blir längre är ett faktum. Vi inom projektet ser också framemot mars med extra iver eftersom många intressanta och också kritiska milstolpar utlovas: Den första delen av stålblocket på Rävsundsbron skjuts med domkraft och locket på Hessundsbron gjuts i slutet av mars. När det gäller trafikledsbyggandet fortsätter vi schaktningen i båda projektområdena i mars.
Bakom uppnåendet av betydande mellanetapper ligger naturligtvis enormt mycket planering, men också ett nytt grepp om projekthanteringen. Grundprincipen i alliansprojektet för Rävsundsbron och Hessundsbron har varit att datamodellera allt från och med byggandet av arbetsbroarna. Planering och byggande har vi fört framåt parallellt, i jämförelse med den mer traditionella modellen planera först, genomför sen. Aki Kopra och Rasmus Sainmaa vid Kreate berättar mer om detta i intervjun.
Sami Häkkinen som arbetar vid Kreate förser också projektet med nya sätt att arbeta och tänka. Bekanta dig med Sami i artikeln om honom. Som miljöchef ansvarar Sami för bedömningsmetoden för miljöklassificeringen BREEAM Infrastructure. Du kan läsa mer om projektets mål i anslutning till klassificeringen via länken nedan – vi strävar efter att bygga infrastrukturen på ett så hållbart sätt som möjligt.
Jag önskar er en god fortsättning på våren och en trevlig sportlovsperiod!
Janne Wikström, projektchef ansvarig för projektet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilden visar bockar som fästs till Rävsundsbron stålkonstruktion. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pågående och kommande arbete |
|
|
|
|
|
|
• |
Vi fortsätter även under de kommande veckorna svetsnings-, målnings- och installeringsarbeten vid lanseringsbädden. |
• |
Vi har byggt färdigt hjälpstöd 1-5. Vid hjälpstöd 6 och 7 fortsätter vi nästa vecka med ståndrörens och snedbindningarnas svetsningar. |
• |
Vi har gjutit stöd T3 pylonens block D2 den 19.2. Block C2 gjuts nästa vecka. Vi gör dessutom gjutforms- och armeringsjobb. |
• |
Vi har byggt ställningar och demonterat arbetsplattformarna vid stöd T4 anslutningspunkt. |
• |
Mellan stöd T4-T9 vid tillfartsbron har vi gjort armerings-, kylnings- och spänningsarbeten. |
• |
Vi gör övergångsplattans armering och agjutform samt deras betonering under de kommande veckorna vid Ekbacks undergång. Vi börjar bygga ställningarna vecka 10. |
• |
Vi har gjort lamellstabileringens sonderingar vid Ekbacka samt bergrensningar från Kårlax korsning mot Rävsundsbron. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pågående och kommande arbete
• |
Vi gör krossroster och grundplattans gjutform vid Fiskeriskolans korsningsbro från och med vecka 10. |
• |
Vi bygger Fiskeriskolans dagvattenlinje. |
• |
Vi gör brodäckens armering och utrustning, installerar kylningsrör och gör balkarnas fastspänningar. |
• |
Vi fortsätter att bygga Hessundsbrons södra infartsbank och gör spontarnas förankringar vid Ljusudda undefart. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Veckans höjdare
Vi har gjutit pålplattorna i Ekbacka. |
|
|
|
|
|
|
|
Byggandet av Rävsundsbron och Hessundsbron sker parallellt med planeringen – genom överlappande genomförande säkerställs ett snabbare ibruktagande
I Pargas byggs två tekniskt utmanande broar vars effektiva genomförande grundar sig på virtuell planering och information i realtid som är tillgänglig för alla parter. Medan byggande enligt den traditionella vattenfallsmodellen inleds först när planerna är klara, genomförs faserna i planeringen och byggandet enligt den överlappande modellen samtidigt. Man är medveten om riskerna med den nya modellen och de tacklas effektivt genom ett gemensamt alliansprojekt.
Planeringschef Aki Kopra och utvecklingschef Rasmus Sainmaa vid Kreate arbetar med Rävsundsbron och Hessundsbron, och de förespråkar virtuell planering och byggande. De har i sina egna roller utnyttjat datamodellering och mångsidiga digitala processer i brobyggandet i flera år. De har också delat med sig av sina lärdomar med sina kollegor.
"Jag blev för första gången bekant med datamodeller och deras många möjligheter för nästan 10 år sedan när jag deltog i bygget av den imponerande Farfarsbron i Kalastama i Helsingfors. Där tändes en gnista att började utveckla både den egna kompetensen och Kreates kompetens inom virtuell planering och byggande", minns Kopra som leder broplaneringen inom alliansprojektet för Räv- och Hessundet.
Sainmaa har i sin tur arbetat med broplanering tillsammans med Finlands bästa experter och också samlat sina lärdomar genom erfarenhet.
"På planeringsbyrån gjorde jag mycket datamodellering, hade många utvecklingsuppgifter och planerade bro- och konstkonstruktioner. Jag fick också mer erfarenhet utomlands och det mest kända objektet är säkert algoritmutvecklings- och modelleringsuppgifter för Randselva bro som saknade ritningar", berättar Rasmus, som ansvarar för alliansprojektets digitala miljö och dess utveckling. |
|
|
|
|
|
|
|
Utvecklingschef Rasmus Sainmaa (till vänster) och planeringschef Aki Kopra vid Kreate har på ett mångsidigt sätt samlat kompetens inom virtuell planering och byggande av broar. Kopra berättar att erfarenheten som planeringschef för Finlands längsta bro, Kronbergsbron, också har varit till nytta i alliansprojektet för Rävsundsbron och Hessundsbron. |
|
|
|
|
Alliansmodellen möjliggör ett nytt genomförandesätt
Vid byggandet av Rävsundsbron och Hessundsbron kom man i planeringsskedet fram till en exceptionell lösning för infrastrukturprojektet: på grund av genomförandets begränsade tidsfönster strömlinjeformades processen genom att planeringen och byggandet överlappade varandra. Alla parter, från beställaren till byggaren och från planerarna till inspektörerna, har tillgång till information i realtid.
”Alliansmodellen möjliggör ett nytt kooperativt genomförandesätt. Samarbetet med Trafikledsverket, inspektörerna och planerarparterna har fungerat mycket bra. Vi är alla jämlika vid samma bord och med gemensamma mål", tackar Kopra.
Jämfört med traditionellt genomförande av infrastrukturprojekt förkortar den överlappande modellen betydligt tiden för genomförandet av objektet, och påskyndar ibruktagandet. Baksidan är att risknivån har ökat när man till exempel har kunnat göra upphandlingar redan innan planerna har granskats.
Riskerna minskas ändå med en modell för kontinuerligt främjande av planerna och genom att se till att alla hela tiden har en digital lägesbild av bygg- och planeringsprocessen.
De obestridliga fördelarna med virtuell planering och byggande (VDC) är att informationen är aktuell och att byggprocessen strömlinjeformas i praktiken genom god ledning, regelbunden mötespraxis samt genom att man sörjer för de gemensamma målen.
Det du inte modellerar kan du inte kontrollera!
Grundprincipen i alliansprojektet för Rävsundsbron och Hessundsbron är att modellera allt från och med byggandet av arbetsbroarna.
"Vi har också byggt tillfälliga strukturer utifrån modellerna. På dem är det till exempel lätt att byta platser för konstruktioner under arbetet och eventuellt t.o.m. platserna för arbetsmaskiner. De ger också möjlighet att fundera på vilken lösning som fungerar bäst i praktiken", berättar Sainmaa.
Dylika spjutspetsprojekt är viktiga också i och med att de bidrar till att hitta ny och bästa praxis. |
|
|
|
|
|
|
|
Som man kan dra slutsats av datamodellen som lagts ovanpå mätmaterialet är inte ens pylonerna i Rävsundet några små konstruktioner. Endast pylonens nedre del är lika stor som ett tornhus. |
|
|
|
|
|
|
|
I närbild: miljöchef Sami Häkkinen
I projektet deltar många experter från olika delområden som tillsammans ser till att projektet framskrider smidigt och enligt planerna. En av dem är miljöchef Sami Häkkinen vid Kreate. Han arbetar som en del av projektets stödteam.
Sami, som arbetat vid Kreate i sex år, har specialiserat sig på miljöfrågor inom markbyggnad och affärsverksamhet inom cirkulär ekonomi, såsom användning av återvinningsmaterial, tillstånd och miljöskydd. I broprojektet Rävsundsbron och Hessundsbron fungerar Sami som stöd i frågor som gäller ett mer hållbart infrastrukturbyggande.
En av Sams viktigaste uppgifter är att delta i anskaffningen och utvärderingen av miljöklassificeringen BREEAM Infrastructure (BREEAM). BREAAM är en utvärderingsmetod för hållbar utveckling som planerats för infrastrukturbyggande och som granskar projektet ur perspektivet för flera olika delområden.
"Jag är en av tre personer som arbetar inom projektet och som har genomfört BREEAM-kursen. Jag kan därmed göra en bedömning som en oberoende övervakare slutligen ännu kontrollerar. I praktiken innebär arbetet dokumentering, uppföljning och rapportering av miljöfrågor och dessutom skapande av alternativa material och hållbara verksamhetssätt för projektet. Jag fungerar också som stöd till exempel i frågor som gäller materialåtervinning och avfallshantering", förklarar Sami. |
|
|
|
|
|
|
|
Sami har specialiserat sig på miljöfrågor inom markbyggnad och affärsverksamhet inom cirkulär ekonomi, |
|
|
|
|
Mot ett mer hållbart infrastrukturbyggande
Enligt Sam är de bästa sidorna av arbetet den variation som projekten för med sig: infrastrukturprojekt som är utmanande på många sätt är förknippade med många frågor och synvinklar som är intressanta med tanke på miljön.
Att ansöka om BREEAM-certifikat i Rävsunds- och Hessundsprojektet är enligt Sami exceptionellt inspirerande eftersom Kreate inte tidigare har varit med och ansökt om motsvarande certifikat.
"Det är motiverande när man hittar hållbara lösningar som sparar på naturen och samtidigt också gynnar projektet. Verksamhetssätten inom branschen utvecklas långsamt, så det är fint att jag får vara med och utveckla mer hållbara lösningar och omsätta dem i praktiken", betonar Sami.
Glädje i att arbeta tillsammans
Av det framtida arbetet ser Sami mest framemot rivandet av de gamla broarna. Just nu funderar man till exempel på hur betong från brostommen kan utnyttjas i så hög grad som möjligt. Byggarbetsplatsen i Pargas deltar dessutom i ett projekt i anslutning till återvinning av träavfall där man utreder hur virke från träformar och ställningar på bron kan återanvändas.
"Alliansen har en stark vilja att bygga på ett hållbart sätt och med respekt för miljön. Vi arbetar i en god andra, och framför allt så främjar vi saker tillsammans", ler Sami. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vy över linstyrningsröret på Rävsundsbron. |
|
|
|
|
|
|
|
Montering och demontering av byggnadsställningen sker med hjälp av en så kallad skopa. |
|
|
|
|
|
|
|
Rävsundsbrons stöd T2 med stålkonstruktionens monteringsnäbb i bakgrunden. |
|
|
|
|
|
|
|
Mellanläggarna som visas på bilden säkerställer att armeringen på Hessundsbrons däck inte ligger kvar på gjutytan. |
|
|
|
|
|
|
|
Stålstångarna till Hessundsbrons däckplåt hittade till rätt adress! |
|
|
|
|
|
|
|
Antalet anställda, projektets framskridning samt olycksfrekvens uppdateras månatligen i samband med projektets månadsbrev. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Projektets olycksfallsfrekvens i slutet av januari 2024: 8,4
Det har inträffat 2 mindre olyckor på arbetet som resulterat i frånvaro. Olyckor som leder till mer än en dags sjukfrånvaro ingår i olycksfallsfrekvensen. Under 2022 var den genomsnittliga olycksfrekvensen för Rakennusteollisuus RT:s medlemsföretag 17,4.
Olycksfallsfrekvensen uttrycker antalet arbetsolyckor som leder till frånvaro per miljon arbetade timmar. Siffran beräknas genom att dividera antalet arbetsolyckor med antalet arbetade timmar och att multiplicera resultatet med en miljon. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I projektet ingår förnyandet av Rävsundsbron och Hessundsbron samt förbättrandet av
vägarna i deras anslutning. Målet är att trygga att den enda landsvägsförbindelsen till Pargas och Åbolands skärgård bevaras. Man vill även möjliggöra HCT-transporter för regionens nationellt betydande industri. |
|
|
|
|
|
|